Idag upptäckte jag att det som jag trodde var 2,5 km inte är 2,5 km utan 4 km!!! Alltså är jag i bättre form än vad jag trodde! Tyckte väl att det tog lite väl lång tid innan att springa "2,5"km, inte så konstigt då att det tog tid! Provade däremot att springa d0m riktiga 2,5 km och då visade det sig att det tog typ 2 gånger så kort tid än vad det har gjort på den andra rundan! Alltså en possitiv överraskning, det hade känts jobbigt om det hade visat sig vara 800 meter!

Idag kommer Matthias lillebror hit och umgås. Vi ska gå lite på drömfesten och lyssna på musik trots vädret. Stackars alla studenter som åker omkring på i detta rusk. I morgon blir det också drömfesten plus 70 års kalas på eftermiddagen.

Nu är sista räkningen för Karlavägen betald och alla papper är fixade så nu kan jag släppa det helt! Känns skönt för även om det inte är en massa praktiskt som ska fixas så kan man ha massor med mentalt som tar energi. Idag kände jag att jag släppte den biten också i och med att räknigen blev betald. Passade också på att hälsa på en granne över en kopp kaffe. Det var trevligt!

Kollade på nätet på lägenheter i England och på dagis. Jag ser verkligen fram emot att åka nu! Vill fixa en fin lägenhet som vi kan trivas i. Saknar våran soffa och våra grejer. Vill ha ett eget hem nu som luktar "hemma". En annan possitiv överraskning är att dagis i alla fall är lite billigare än vad vi först trodde, det är inte mycket men ändå nån tusenlapp vilket gör att om vi inte får med oss nån nanny tills september så kan vi ha Maya på dagis på heltid åtminstone en månad.

Nu får tiden gå fort fast ändå inte... Låter kanske motsägelsefullt men samtidigt som jag vill få klart med allting i england och komma på plats där så är det samtidigt väldigt konstigt att flytta ifrån Sandviken. Inte så mycket för själva Sandviken utan för alla vännerna och familjen. Det är klart att det blir en slags utmaning för tryggheten det här men samtidigt kan jag se en otrolig skillnad jämfört med förut då jag la ALL min trygghet utanför mig själv. Nu är det tvärtom, den huvudsakliga tryggheten bär jag inom mig och oavsett vart jag väljer att bo så är jag lugn inom. Saknad är väl mera det rätta ordet, jag kommer sakna vissa människor och sakna närheten och enkelheten att kunna träffas. Men jag är helt övertygad om att vi kommer träffas ändå och att under resans gång så kommer vi också möta nya människor och platser som kommer vara possitivt för själen. Det här är inte bara en resa för utbildning och karriären det här är i allra högsta grad en andlig resa!