Hemma igen

Är hemma i Sverige igen efter en helt underbar semester. Vädret har vart kanon hela tiden och vi har spenderat tiden med att bada i havet, shoppa, ätit gott och slappat vid poolen. En och annan utflykt har vi hunnit med också. Maya har verkligen åter igen varit exemplarisk, flygresan ner gick kanon, hon sov knappt någonting men trots detta så var hon glad och ställde in sig efter den Thailändska tiden helt smärtfritt. Från dag ett så sov hon hela natten oavbrutet utan att vara påverkad av tidsskillnaden. På hemresan likaså, hon sov mestadelen av tiden och nu är hon inne i Sverige-tid igen. Helt otroligt vad de små är anpassningsbara. Hon gillade värmen och sa det första hon sa när hon vaknade "bada!" Vi har varit på Phuket zoo och tittat på alla möjliga konstiga djur också har vi ridit elefant.

Maya har verkligen hamnat i fokus under resan. Vart vi än har varit så har hon fått grejer av vänliga butiksägare och personalen på restaurangen har bjudit på glass och burit omkring på henne. Det märks verkligen att det älskar barn. Maya har stormtrivts med all uppmärksamhet!

Själv så har jag shoppat ihjäl mig tror jag, hade lite svårt att få igen resväskan när vi skulle åka hem... Har fixat naglarna också vilket gör att skrivandet just nu på tangentbordet tar en evighet... Därför så blir det ett kort inlägg. Bilder finns från resan på Facebook.

dan före dan före doppare dan

Tiden går så sakta när man väntar på nåt skoj. På tisdag åker vi till Thailand och i dag är den söndag. Har tvättat kläder, packat och städat lite inför avresan. Men egentligen är det tur att tiden går sakta och att det inte är förrän i övermorgon det bär av med tanke på att lilla Maya varit sjuk. I dag är första dagen som hon är sig själv igen och feberfri. Det hördes direkt på den lilla solstrålen att hon var frisk i morse då jag hörde henne sitta så snällt i sin säng och leka. Hon brukar sitta och pyssla med lite ditten och datten sådär på morgonen. Ibland hör vi henne sitta och sjunga för sig själv. Då kan man inte annat än att skynda sig upp ur sängen och ner till hennes rum för att mötas av det där oslagbara leendet!

En annan sak som irriterar mig är en lärare på skolan. Jag har verkligen gjort allting långt innan det ska vara klart och stämt träff med läraren som hon har missat, frågat upprepade gånger om examinerande tillfällen med tanke på mitt kursavslutsdatum. Nu när man sitter här två dagar innan avfärd så säger hon att jag skulle ha sagt till henne att jag har skjutit fram slutdatumet??? Verkligen inte! Allt som hon sa till mig att vi skulle ha kommit överrens om är för mig helt okänt. Hon påstod till och med att jag skulle ha läst en kurs som jag inte har? Verkligen knepigt. Känns som om jag jobbat häcken av mig för att verkligen kunna vara ledig nu på semestern och så händer detta. Alltså innebär det då att jag inte kommer få något betyg i kursen eller eftersom hon säger att det är massor med saker som jag inte gjort och som hon trodde att jag skulle göra i vår? Fattar inte hur människan tänker, varenda gång vi har bestämt nåt så ställer hon in det för att hon inte pallar eller för att hon helt enkelt glömt bort det. Hur slappt får det bli?

Nä fy fan, hon får fan fixa det där annars tänker jag gå vidare med det här till rektorn... Ska en sådan oansvarig människa verkligen arbeta som lärare? Hmm...

Maktlös

Våran lilla solstråle är sjuk. Hon har fått feber, förmodligen på grund av vaccinet som hon fick för en vecka sen. Hon har legat på äver 40 grader sen i går morse och idag verkar det som om hon håller på att bli uttorkad. Kroppen blev alldeles kall och hon blev blå över hela kroppen och runt läpparna. Riktigt otäckt. Skinnet blev sådär slappt som den blir när man inte får någon vätska i sig. Vi har nyss kommit hem från hälsocentralen och efter att ha träffat en helt oduglig läkare. Vi har gett henne vätska hela tiden, kollat att hon kissar och försökt att kyla ner henne så hon inte får feberkramp. Allt detta sa dom i går på rådgivningen. M frågade doktorn tre gånger varför hon blev blå och vad vi skulle göra åt det? Om det var allvarligt eller berodde på att hon var uttorkad? Doktorn svarade inte utan började prata om att mindre barn kunde ju ha värre diarreér än Maya haft... Jag frågade honom om det var farligt för henne att ha sån hög feber eftersom alvedonen inte funkar. Då sa han bara: ...eh, nä då... Så egentligen fick vi inte ut ett skit av det där besöket. Han svarade inte på våra frågor, han tittade inte ens på henne för att se om hon var uttorkad eller inte, och när vi först kom in så tittade han på mig och trodde att jag var patienten! Snacka om att ha noll koll! Hur som helst så satt han och glodde på sin dataskärm och till slut så räckte han över ett papper till M. Då hade han skrivit ut ett recept på hur man blandar sin egen vätskeersättning! Sen sa han tack och hej!

Snacka om att det kan vara sån stor skillnad på kvalitén inom vården! Alla andra gånger vi har varit i kontakt med vården så har bemötandet varit kanonbra och vi har verkligen fått den hjälpen vi har behövt. Likaså på rådgivningen, verkligen tillmötesgående sköterskor som visade omtanke och engagemang. Men denna tröga, gråhåriga fossil till läkare kanske borde ha gått i pension för längesen...